Unga kvinnor kan ha svårare än andra att få kroppen att fungera med vegansk kost, enligt en expert. Arkivbild.

1 av 4

Foto: Fredrik Hagen/NTB/TT

Allt fler unga kvinnor slutar med animalier – ofta av hänsyn till klimat och miljö. Men ur ett hälsoperspektiv är det inte den gruppen som borde ”offra sig” för klimatet, anser näringsfysiologen Kristina Andersson.

Efter fem, sex år som vegetarian började Sara Bromans hälsoproblem dyka upp: till en början magkatarr och gaser, några år senare problem med sköldkörteln. Hon tappade hår, gick upp i vikt och var ”förkyld jämt och ständigt”. Ändå skulle det dröja åtskilliga år innan hon började greppa kostens betydelse för måendet, framför allt vikten av bra järndepåer.

– Jag började göra egna efterforskningar och kom till slut till någon sorts insikt om att kroppen har en egen visdom. Jag kan ha en massa idéer och dogmer, men om kroppen säger åt mig att äta animaliskt protein så måste jag åtminstone lyssna och prova, säger hon.

Efter 23 år som vegetarian, varav några av dem som vegan, smakade hon sommaren 2019 på en bit ekologisk kyckling. Några månader senare tog hon de första tuggorna rött kött sedan tidiga tonåren.

– Det var som att kroppen skrek: ”Wow, järn! Ge mig järn!” När jag väl börjat med rött kött så åt jag det säkert varje dag i ett halvår. Mentalt var det väldigt jobbigt till en början, men det var helt enkelt inte hållbart att vara vegetarian längre.

”Provocerande tanke”

Unga kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland landets veganer och vegetarianer, visar 2020 års vegobarometer. Kartläggningen visar att många av dem väljer bort animalier av klimat- och miljöskäl.

– Man vill göra gott för världen, men alla har inte kunskap om hur kroppen fungerar utan gör den här typen av val utifrån ideologi. Det är ju ärovärt – det gjorde jag också – men jag kan inte vara snäll mot djuren om jag själv blir sjuk av det, säger Sara Broman som i dag pluggar till sjuksköterska.

Enligt Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare, är det inte ovanligt att just unga kvinnor som väljer att utesluta animalier ur kosten får hälsoproblem. Vad det beror på är inte helt klarlagt, men den troligaste förklaringen är att det hänger ihop med järn och vitamin B12 som i stort sett bara finns i animalier. Ungefär 50 procent av svenska kvinnor har järnbrist, säger Kristina Andersson.

– Kvinnor förlorar blod varje månad och behöver därför dubbelt så mycket järn som män. Ska man tänka att vi behöver ta ett gemensamt ansvar för klimatet så kanske det snarare är unga tjejer som ska äta kött och männen som ska backa på den punkten, även om det nog är en oerhört provocerande tanke för många.

Berikade produkter

Den som helt utesluter animalier exkluderar många råvaror som bidrar med viktiga näringsämnen som kroppen behöver. Därmed ställs högre krav på den mat man faktiskt äter, säger Kristina Andersson – men knäckfrågan är inte huruvida kosten innehåller animalier eller inte.

– Det beror inte på om det är veganskt eller inte – det beror på vad det är. Du kan inte få i dig allt du behöver enbart genom rena veganska råvaror, men du kan lösa det genom att äta tillskott och halvfabrikat som är berikade med exempelvis B12.

Utöver järn och vitamin B12 kan D-vitamin och omega 3 – ämnen som kroppen behöver för att fungera som den ska – utgöra utmaningar för veganer. B12 är dessutom ett ämne som kroppen kan lagra under en längre tid, vilket innebär att bristsymtom orsakade av exempelvis undermålig kosthållning ofta inte visar sig förrän flera år efter att intaget har börjat försämras.

Att kroppen skulle behöva kött är inget som Kristina Andersson skriver under på. Många fruktar proteinbrist när man slutar äta animalier – men det är oftast inte ett problem, säger hon.

– Jag ser inget argument för att vi skulle behöva det. Ur ett hälsoperspektiv behöver vi i stället äta mycket, mycket mer växtbaserat än vad vi gör i dag, men däremot ska nog inte alla gå hela vägen till att bli veganer. Fördelarna med exempelvis fisk är så stora att det är dumt att inte dra nytta av dem ur ett rent näringsperspektiv.

Individuella skillnader

Men vad som gör att vissa tycks må bättre än andra av vegankost är oklart, säger Kristina Andersson.

– Väldigt mycket pekar på att det finns individuella skillnader och livsstilsfaktorer som spelar in, men som vi inte riktigt satt fingret på än. Troligen är det en kombination av gener och tarmbakterier som gör att vi tar upp och omsätter mat olika, men ännu vet vi inte tillräckligt för att ge individuella, skräddarsydda kostråd.

– Men för att göra det enkelt: får du brister och inte mår bra av en viss kosthållning – gör det inte, sammanfattar hon.

Sara Broman beskriver skillnaden sedan hon började äta kött igen som ”natt och dag”. Hon önskar att vården hade kunnat ge just mer individanpassade råd och riktlinjer gällande kost – inte bara ta ett blodprov och skriva ut medicin; ”sätta ett plåster på ett ymnigt blödande sår”.

– Den mesta forskningen som visar hur hälsosam vegetarisk kost är, den är gjord på vita män – inte på menstruerande kvinnor. Jag är tacksam för att jag är vetgirig och valde att gå till botten med det själv, men det är lite sorgligt att man i stort sett måste vara expert själv för att få rätt hjälp.

Publisert:

“Unga kvinnor borde inte offra sig för klimatet”
Source:
Source 1

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here